Tiden rullar på och snart är det jul igen, jag har försökt njuta så mycket som möjligt nu innan jul. Ett tag tänkte jag även vara ute i god tid och handla julklappar och sånt men äh jag väntar tills sista minuten så att allt blir som vanligt.

Nu i veckan har vi ju som sagt varit tillbaka i Huddinge igen. Det har varit blodprovstagningar , röntgen och en sövning med benmärgsprov.

Jag bävade ju lite inför detta men det kändes ändå rätt ok sen och sövningen gick över förväntan.

På Ronald mc Donald hus så blir man påmind om att man inte på något sätt är ensam om att ha det tufft och det finns de som har det många gånger värre ändå.

Man tänker ofta på alla man träffar och undrar .. hur gick det sen? Blev det bra? hur mår dom nu...

Kanske får vi aldrig veta utan kan bara hoppas på det bästa.

Isak var tapper inför alla prover och tester. Det blev mycket väntan , det är ju det man gör mestadels på sjukhus.

På torsdagen fick vi prata med en läkare som berättade att Isaks blodvärden var:

HB: 109 (105) högsta uppmätta och faktiskt helt normalt.

Vita blodkroppar: 3,3 ??? ( 2,1) detta värde har ju aldrig gått över 2,4 ..

Trombocyter: 81 (fortfarande alldeles för lågt)

Neutrofila: 1,8 ???!! (0,69) skumt högt de med ... får se nästa gång!

Vi blev ju så glada över de vita blodkropparna så att tårarna kom ! Men blev ganska snabbt nertryckta igen eftersom läkarna trodde detta höga värde berodde på någon infektion??

Så det blev omtagning på Fredagen.

Då var de vita på 2,7 ... men tänk om ... tänk om det vänder...

Läkarna var ändå nöjda med att Isak svarat så bra på järnet och att hb hade stigit från ynka 84 till 109 sen vi var där sist. Benmärgen funkar iaf!!

Läkaren Björn förklarade oxå för oss att detta benmärgsprov är av stor betydelse för Isaks framtid.

Men han sa oxå att dom vågar vara lite optimistiska.

Han sa att det ser bättre ut nu än vad det gjorde sist vi var uppe och Isak är längre från en benmärgstransplantation nu än då. Jag/vi hade väl visserligen trott att transplantation inte fanns med alls längre men så var inte fallet tyvärr.

Nu hoppas vi på att det inte har utvecklats några otäckheter i benmärgen sen sist och att den ser lite piggare ut!

Jag hoppades även på en medicin-sänkning av prograf men det vågade dom inte göra än ... kanske efter de sett provresultaten från märgen.

Provtagningarna fick även dom vara kvar som de är på Ryhov men kanske kan även dom glesas ut om allt funkar.

Det är bara att fortsätta kämpa på, vissa dagar är bättre än andra och det är väl dom man ska ta vara på och njuta av.

Jag har hittat tillbaka till ett gammalt intresse som får mig att kunna koppla bort det jobbiga en stund och bara må bra :)

Sen har vi ju alla fantastiska människor som ständigt lyssnar och ställer upp för oss!   

Efter regn kommer solsken ... visst är det så?! ! 

... kram Emma...